Third Person's POV "I have to go, Ma. See you later." Wika ni Axel sa kanyang ina at binigyan ito ng halik sa pisngi. "Dadalawin mo ba siya ulit, anak?" His mother asked him calmly na sinagot niya naman ng tango. The woman let out a sigh before she approached her son, "Hon, I know lagi kong sinasabi sayo ito and God knows hindi ako magsasawang ulit-ulitin sayo ito..." She let out another sigh before she continued, "It's not your fault, okay? Walang may gusto sa nangyari. Please... I don't want you to blame yourself..." She paused again and sighed, "Alam ko kung nandito lang din siya ngayon, hindi niya rin gugustuhin na makita kang sinisisi ang sarili mo dahil sa.... nangyari." Even though she spoke calmly, the lady still had a streak of sadness in her speech, ganon man, pinilit pa rin

