Chapter twenty nine

1508 Words

Chapter twenty nine Apple's  I SLOWLY OPEN MY EYES and frightened start to eat me whole when I can't see anything. It's so dark in here. She stood up and call her parents name but no one seems to be there. "Ate- Ate?!" I start to cry. "Mom- dad! Where are you?! Please answer me..." Patakbo niyang tinahak ang kawalan haggang sa isang nakasisilaw na liwanag ang bumungad sa akin. Puno ng pag-asa na nilapitan ko iyon pero bigla din akong napa hinto ng isang boses ang narinig niya na nag salita sa likuran ko. "Apple? Apple?!" I froze when I recognize that voice. "Mommy? N-nasaan ka po?" "Anak! Don't leave us...Just hold on, baby. Mommy is here. Just open your eyes, please.." Puno ng pag mamakaawa ang boses nito. Mas lalo lang akong napaiyak habang nililingon ang liwanag at kadiliman. Whe

Free reading for new users
Scan code to download app
Facebookexpand_more
  • author-avatar
    Writer
  • chap_listContents
  • likeADD