Tills Vi Möts Igen

Mirakelet

FÖRLÅT sa jag är vi kvitt nu ? kan du prata med mig nu ? sa personen till mig. Det verkade som att han menade det han sa till mig. Inga falska ord som dem andra sa för att läraren titta på dem. Han menade verkligen det han sa. 

Våra ögon möts och det var då jag förstod att personen som sa förlåt till mig var Daniel. Daniels ögon är himmelsblå vilket matchar hans hår som ser ut att vara blond som har blandats av brunt. Som vanligt har han på sig en vit gant hudi med mörkblå jeans och sportiga skor av en nyans av vit. Daniel…. Daniel är personen jag hatar mest i hela världen. 

Det var DANIEL persson jag hatar mest i hela världen som sa “ förlåt “ till mig. Håller världen på och gå under? Jag kolla runt om mig för att vara säker, Konstigt jag trodde aldrig att det skulle finnas en dag som denna. Vad gör jag nu ? 

Förlåt okej, jag menar det sa daniel och fortsätter att kolla in i min ögon. Jag förstår fortfarande inte, varför han säger förlåt. Vem var jag ? Vad var jag ? JAG är INGENTING ! Jag var inte ens värt luft ? 

Varför ? Jag trodde att mitt hat för dig var lika stark som ditt hat mot mig och på grund av det skulle du aldrig ljug för mig, eftersom du vet att jag aldrig skulle ljuga för dig. Det fanns ingen sympati mellan fiender.  

Förlåter du mig ? sa han och fortsätter att titta på mig i ögonen. 

Ja jag förlåter dig, Medans jag säger meningen kunde jag se hur han läppar långsamt går upp till ett stort töntigt leende, ett sådant leende som bara han kan göra. Vid den korta stunden kände jag mig som en människa. 

Jag kan se hur den gröna ytterdörren öppnas av en lärare. Hon visa med sin visselpipa. Daniel vänder sig om och börja gå mot dörren. Jag kollar ner, i slut av dagen var jag ändå, en ensam nolla. suck. 

Kommer du eller ? Hör jag daniel säga jag kollar upp och ser att han fortfarande var där. Jag vet inte vad det var men något inom kändes varmt.  

Du behöver sluta kolla ner om du ska kunna fånga mig. sa han men sin töntiga leende. Hehe jag kanske inte är den enda nollan. Jag börja gå mot Daniel. Så det är så här det känns att hitta någon som mig själv ? 

Mörkret som var beredd på att mörda mig var helt borta som en mardröm. När jag öppnade ögonen var jag som en grottmänniska som just kommit ut till det moderna samhället. Jag vet nu att jag har hittat miraklet. 

Miraklet som jag har desperat letat efter var mitt framför mig hela den här tiden. Att jag inte såg den, hur blid måste jag ha varit? 

VÄNta på mig Sa jag och börja gå snabbare. Han vänder sig om medans han går baklänges för att säg   

ALdrig. 

Han vänder sig om och börja springa. Jag springer efter Daniel det enda jag ser är hans rygg men även så vet jag att han var lika glad som jag var, Ah där var den där varma känslan igen. Jag ler och går ännu fortare. 

Du vet att jag fortfarande har två slag att ge tillbaka ? sa jag till honom med ett tydlig betoning 

Jag vet, det är därför jag skyndar mig in. Sa daniel. Jenny ser på och och frågar lugnt. 

Slås in igen 

Han börja sa jag och peka på honom 

Hon börja sa han också och peka på mig 

Jenny sukar och tittar på kolan som ett täcke på att vi håller på att bli sena. 

Se så skynda er till klassrummet. säger Jenny  

Vi gick in till kapprummet det såg ut som att resten av klassen var redan inne. Jag titta på honom vilket han också gjorde efter en kort stund frågade Daniel töntigt. 

Vad tittar du på. 

Vadå du tittar på mig också sa jag kaxig och vänder mig om för att lämna skorna. 

Jenny stänger den gröna dörren och tittar på medans hon långsamt börja gå mot den mittersta dörren som leder till biblioteket och vårt klassrum. 

Är ni inte klarar sa jenny 

Både jag och Daniel skynda oss till dörren vi båda tog tag i dörren och släppte den lika snabbt när våra händer nudda varandra. 

Att ni skäms över sånt är helt patetiskt. sa jenny som hon öppnar dörren för oss efter att vi misslyckades av att gör det. 

Orden hon sa kändes som en förolämpning så jag försvarade mig själv så fort jag kunde. 

Jag skäms inte sa jag i kör med en mörkare röst. Vilket var Daniels röst. 

Hur kan jag skämmas av en idiot som honom sa jag och gjorde dumma miner till honom retsamt vilket han gjorde tillbaka. 

Vad är du då sa han  

Bättren dig Sa jag tillbaka. 

Jenny skratta tyst. 

Varför skrattar du Jenny ? sa jag och vänder huvudet åt hennes håll. Daniel vände sig åt Jenny också och vänta på ett svar.    

Jag tyckte bara att ni var väldigt gulliga sa hon med ett leende.  

 Omedelbart slutade jag och Daniel förolämpa varandra. Daniel gullig….  HA ingen chans i världen det enda han är med ett enda ord är Tönt/ idiot / störig / jobbig / annorlunda / speciell. Vad är det jag säger !! 

Vi var framme vid klassrummet. Vi hade bestämda platser där Daniel sitter bakom mig och jag bakom Daniel. Han var närmre än jag någonsin kunde föreställa mig….

Allt mitt uppmärksamhet gick till Jenny som stod i mitten och vänta på att det skulle bli tyst igen. 

Okej klassen sa hon och började lektionen. 

Idag ska vi skriva en dikt för skolavslutingen som är nu på måndag. sa Jenny 

Vi har delat er i två grupper. Så grupp 1 ska skriva om kärlek medans grupp två ska skriva om lycka. 

Grupp 2 gick till biblioteket medans grupp 1 var i klassrummet. Jag var i grupp 2 och Daniel var i grupp 1. Jag skulle lätt kunna hoppa av glade men finder visar inte sina känslor översätt vad.  

Som ni redan vet ska vi skriva en dikt om lycka. Om vad som gör er lyckliga. Jag har några dikter som ni kan läsa igenom för inspiration. 

När hon var klar med att prata delade hon ut pappren till oss alla. Hon stod i mitten och börja prata igen. 

Ni kan börja skriva. 

Jag kollade runt medans jag suckar om och om igen. Hur känns det att vara lycklig ? Finns det någon dag i mitt liv jag någonsin kände mig lycklig ? Jag tänker djupare fast allt jag minns var mörkret som kvävde mig till döds. Jag behöver gå ut och ta frisk luft. 

Jenny jag ska ut och snyta mig. sa jag till vår lärare och tiita på mig och nikar som ett täke på att det var okej att gå. 

Jag öppnar dörren som leder till biblioteket. Jag stänger dörren bakom mig och ser Daniel vid sofforna som låg bredvid dörren, han hade en dator framför dig med hörlurar på. 

Jag kollar runt och letar efter resten av dem men ingen av dem syddes till. Jag gick till Daniel så att jag var bakom honom där ser jag att han spelar ett spel jag aldrig sett tidigare. 

Jag tittar på hur han besegrar två av hans fiender utan att dö. Waw han är bra. Jag fick en ide då. Jag tittar på när han spelar och tog chansen att skrämma honom bakifrån. 

Oooh s**t sa Daniel när han dör. Daniel vänder sig om för att se vem som var bakom det hela. 

Medans han vänder sig om tittar han rakt i min ögon. Det var då jag förstod att han var den enda som skulle bry sig om jag hade dött. 

oh blev du också utsläng från lektion? Fråga Daniel mig som om det var självklart. Han ler mot mig då. 

Detta var något jag har aldrig förstått, varför ler han när han ser på mig ? Det var nästa som att jag var hans vän eller någon speciell. 

varför skulle jag bli utslängd, jag är ingen idiot som dig. Säger jag kaxigt.  

Jag vet inte varför men det gick inte att vara snäll mot honom. Han är ju min fiende som jag måste vinna över. 

Det har alltid varit mitt mål ända sedan mellanstadiet. Men varför var det så viktigt att vinna över Daniel varför vill jag vara bättre än han? 

Är det för att Daniel är den enda jag skulle kunna vinna ut av alla i klassen. Var han verkligen min fiende det känns mer som att han är min rival. 

lyssnar du ens på mig säger Daniel. 

oh nej jag var distraherad av spelet, är det roligt? Frågar för att få veta mer om mina känslor. Vad var det jag känner inom mig. 

Vill du prova. Jag vet inte om du kommer att gilla något så komplicerat men testa om du vill. 

Vad vet du om mig för att veta vad jag gillar eller inte gillar. Säger jag och tar datorn för att prova på avataren Yehoshua men jag dör innan jag hinner göra något. 

Jag hör hur Daniel skrattar vid sidan om mig åt vänster. När han äntligen sluta skratta såg han mig springa in till en torn och dog och det värsta var att alla skrev i gruppchatten. 

[ Blackkobraxxx01 : Yehoshua har du blivit dum ? ] 

[ BloodyHell : HAHAHAhaha vilken idiot springer in i tornen, Jag är riktig glad att jag slipper en sån idiot. lol ] 

[ whiteAngel: Ej kom så ger vi upp den går ändå inte att vinna en den noob ] 

efter några sekunder hade alla i gruppen gett upp och det stod “ DEFEATED “ Daniel börja skratta ännu mer. 

Jag dör hahaha de gav upp direkt efter att du börja spela. hahahahahah. Säger Daniel och fortsätter att garva sönder sig. 

Jag… Säger jag och tvekar och avslutar meningen. 

Jag vinner nästa gång. säger jag och fortsätter att titta på de stora bokstäverna där det står “ DEFEATED “ 

Ej..  ej börja inte gråta nu för att du förlora. Vi kan alltid vinna dem nästa gång.  Säger Daniel och ler som han alltid gjorde.  

Lovar du  säger jag precis som en 5 årig liten flicka som drömmer om att bli något otroligt men vågar inte ta det första steget.  

Om du lär dig spelet och hur man spelar så finns den en liten chans att du kanske skulle vinna. Säger daniel. 

Skulle det skada dig att säga Ja. Säger jag surt och vänder mig för att ta en titt på honom.  Daniel ler mot mig där kom den varma känslan igen. 

Sanningen svider. säger Daniel. 

Jag hoppas det svider lika mycket som mina slag säger jag och smäller till honom lagom hårt på hans högra arm. Daniel skrattar. Jag log i smyg. Jag kunde aldrig tro att det faktisk var kul att hänga med honom. 

jag hoppas att tiden kunde stanna så här lycklig och glad som jag är idag. Jag hoppas att jag kan komma tillbaka, när jag saknar känslan som mest. Men jag vet att det inte finns något som för alltid utan bara trasiga minnen som bara jag kommer ihåg.        

Vad heter spelet ? frågar jag honom och ger tillbaka datorn. 

Innan Daniel hinner svara på frågan öppnas dörren från vår klassrum. Vi boda ställer oss upp och börja gå mot ytterdörren. Jag börja med att sätta på mig den högra skon. Bakom mig hör jag ljud, jag vänder mig om och ser daniel han slår till mig på vänstra armen lagom hårt och börja springa ut. Jag springer efter utan min vänstra sko. Jag stod vid dörren och titar på daniel som springer åt höger. 

Han vänder sig om och tittar på mig igen han log mot mig efter en stund vänder han sig om för att fortsätta hemåt. Vilken konstig kille. Men jag är glad att han finns. Jag går tillbaka till min vänstra sko och tar på mig den. 

På vägen hem Funderar jag en lång stund vad min dikt ska handla om. Jag tror att jag har en bra ide! Resten av vägen kändes kallt och blåsigt det var verkligen fel dag att ha kjol på sig. Imorgon är sista dagen av mitt mirakel, fast jag kan alltid fråga om hans kontakter nu när jag vet att vi inte är fiender.