Chapter 37

1469 Words

Iginiya niya ako sa upuan. Napaka-perfect ng moment. A serene ambience, a pleasant view of city of lights and just the two of us. “Napakahimala na walang katao-tao ngayon, expected kapag ganitong oras marami,” simple kong pagsimula sa pag-uusap. Ayokong masyadong tahimik, naiilang ako. “I pay for its exclusivity,” he replied seriously with his eyes set on me. Ugh. I need to compose myself kundi baka hilain ko na siya’t halikan! Napakagwapo niya sa suot na pastel lavender suit and pants with white plain t-shirt inside. Neatly brushed up din ang buhok niya na first time kong makita, palagi kasing nakababa lang ang buhok niya sa noo. Mukhang hindi lang ako ang naghanda para sa gabing ito. “Seryoso?” I asked in disbelief. I’m guessing it a while ago, but I didn’t really expect it’s for rea

Free reading for new users
Scan code to download app
Facebookexpand_more
  • author-avatar
    Writer
  • chap_listContents
  • likeADD