När Erik hörde flyttgubbarna bära in hans saker tog han ner den första dagboken från hyllan och satte sig vid skrivbordet. Han tände lampan i rummet också. I länstolen satt han riktigt bekvämt när han öppnade upp boken.
1 december 1895 eftermiddag.
Idag så har jag fått väldigt mycket gjort på godset. Tjänstefolket har varit mig väldigt behjälplig. Känner mig riktigt nöjd. Har nyligen varit iväg på en affärsresa i Stockholm vilket har givet mig en god förtjänst. Mer händer nog inte denna dag.
2 december 1895 förmiddag.
Idag inträffade en mycket märklig sak. En av mina tjänare kom fram till mig och talade om att han upptäckt en gammal dold rostig ståldörr nere i källaren. Jag blev mycket förvånad för att jag visste inte att det funnits någon sådan i huset. Tjänaren förklarade att han skulle stapla upp ved som han burit in från vedboden så passade han på att rensa ut gammal sur ved som stått väldigt länge som inte använts på mycket länge. Bakom denna vedstapel så upptäckte han dörren. Jag greppade tag i min fotogenlykta och tände den och följde med honom ner. Där fick jag mycket riktigt se dörren. Den var väldigt stor och väldigt rostig och den låst med en tung regel som inte gick att rubba.
Min nyfikenhet blev naturligtvis väckt där. Jag gav order till min tjänare att rusa upp efter verktyg för nu skulle jag öppna den. Snart så var han tillbaks med en stor slägga. Jag drömde flera gånger på regeln tills den gav vika. Dörren var väldigt tung och svår att rubba. Så vi fick hjälpas åt med att öppna den. Innanför dörren fanns det ett mörkt rum som luktade konstigt. Den var inte så stor men mitt i golvet fanns det ett hål med en stege som ledde ner. Jag skickade ner min tjänare fört innan jag klättrade ner. Vi befann oss då i en mörk och trång gång som påminde om en gammal gruva. Det förvånade mig mycket för att jag kände inte till att det skulle ha funnits någon i trakten. Vi följde den ena gången en bra bit tills vi längre bort fick se dagsljus. Ingången var igenspikad och vi kunde se lite bara utanför. Det var i skogen bakom min igenom tänkte jag. Mitt nästa drag blir nu att jag måste fara in till kyrkbyn och göra efterforskningar angående denna gruva och varför den är förseglad.
Samma dag kväll.
Har idag varit in till kyrkbyn och besökt det lokala arkivet. Det fanns ingenting regisserat. Jag frågade ut alla överhetspersoner i sitter i sockennämnden men ingen visste någonting om denna gruva. Det är mycket märkligt. En gruva kan ju inte bara uppstå av sig själv utan någon form av dokumentation. Jag har bestämt mig att morgonen efter göra fler egna efterforskningar. Så jag avslutar för ikväll.
3 december 1895
Det är verkligen en underlig upplevelse att få undersöka dessa gångar. Efter att ha gått en stund åt andra hållet än den som ledde till utgången mot skogen så kom jag fram till en blockerad gång. Den bestod av ett träplank med en låst dörr i. Det fanns också några underliga bilder målade på planket som är väldigt obehagliga. Det såg ut som helvetets ondaste varelser som demoner. Väldigt obehagligt. Och när jag undersökte väggarna längst med sidorna upptäckte jag bokstäver. Det var skrivet på latin och verkade vara någon form av skyddsbesvärjelse. Jag själv är en förnuftig människa. Jag är kristen och läser min bibel. Jag tror inte på trolltyg. Det försöker jag hela tiden intala mig själv så att min fantasi inte ska skena iväg.
Dörren gick inte att få upp så jag fick ta mig vägen tillbaka upp mot huset och leta fram en kofot så jag skulle kunna öppna dörren. Men väl där uppe så fick jag avbryta min expedition då handelsman Sven Persson från kyrkbyn tittade förbi. Det är viktigt att vi som tillhör överheten umgås ofta för att dryfta olika saker inför nästa sockenstämma. Trots att handelsman är ofrälse så är det ändå lätt att umgås med honom. Han är bildad och går att tala om många olika saker med. Prästen däremot är ganska reserverad och vill bara tala om bibeln och katekesen. Större delen av dagen gick nu åt att diskutera med handelsman om olika ärenden. Prästen jagar oss hela tiden om att vi måste anslå medel för att reparera prästgården fast vi skulle behöva även rusta upp socknens fattigstuga. Men prästen går först. Det gäller att hålla sig väl med honom.
När vi slutat alla ärenden så visade pendylen på väggen att det redan var afton. Så jag bjöd handelsman att stanna på kvällsvard. Jag kunde inte låta bli att berätta för honom om mitt fynd. Han blev väldigt intresserad av mysteriet med den gamla gruvan. Inte heller han kände till något om den. Vi bestämde då att även han skulle följa med nästa dag då jag skulle bryta upp dörren.
Efter vi avslutat kvällsvarden bjöd jag honom på ett glas vin innan han gick ut till sin väntande droska för att fara tillbaka mot kyrkbyn. Efteråt så drog jag mig tillbaka till mitt arbetsrum där jag nu sitter och antecknar dagens händelser.
4 december 1895 förmiddag
Jag hade väldigt svårt att somna denna natt. Låg länge vaken och tänkte på gruvan på vilka mörka hemligheter som kunde tänkas finnas där nere. När jag vaknade på morgonen var jag genomsvettig. Det var en otäck dröm jag hade. Om en mörk skugga och knarrande dörrar. Ett otäckt väsande som hördes i natten. Jag vet inte vad detta kan betyda. Jag avfärdade allt som en produkt av min egen fantasi. En stund senare återkom handelsman som vi bestämt. Vi hade med oss proviant och verktyg och begav oss ner mot källaren och in genom ståldörren.
Väl framme vid plankporten så tryckte jag in kofoten och slet och drog medan handelsman höll lyktan. Det knakade i träet och dörren gick sakta upp. En konstig kyla svepte ut genom den öppna dörren som nästa frös oss båda till is. Någonting kändes väldigt fel.
Erik hittade ett bokmärke och lade den vid styrket han slutta läsa ur. Han kände sig också väldigt olustig. Vad kan det vara tro som han upptäckte där nere?