Fast i Kinas gömda stad

Rundturen

De vandrade runt i palatset, det var mycket stort och alla rum var unika på sitt sätt med vackra utsmyckningar. De flesta rum hade högt till taket och stora vita pelare som stomme för att stadga upp det mäktiga palatset. Alla fönster i palatset var höga med en vackert designad list runt sig och de släppte in ett bra ljussken i varje rum. Palatsets insida var sagolikt vackert och ännu ett minne dök upp i Vanjas inre hur hon och en kvinna skrattade och busade när hon såg den stora danssalen. Det måste ha varit Cher.

"Vanja, det här var ditt favoritställe." Cher tittade på henne. Vanja stod stilla och tittade på salen de kommit in i. Den var stor med ett kraftigt trägolv och med flera kristall lampor hängandes ned från det höga taket. På sidan om fönstren hängde eleganta sammetsgardiner som gjorde att fönstren såg ännu större ut. Sammetstyget var tjockt och mjukt vilket var bra för att dämpa ekot i salen. I ett utav hörnen stod en stor flygel som någon säkert brukade spela på, Vanja hade tagit pianolektioner när hon bodde hos sin mormor och morfar och nu kände hon en sådan stark lust att spela på pianot. "Får jag?" Hon närmade sig flygeln och tittade mot Li Wang.

"Det vore en ära," svarade Li Wang.

Vanja satte sig till rätta och Li Wang, Cher och Tor stod tysta och väntade på att hon skulle börja spela för dem. Men hon kände sig plötsligt lite nervös och blyg när de tittade på henne och hon visste inte vilken låt hon skulle spela. Tor gick fram till henne och satte sig bredvid henne på pianostolen. Han började plinga på en melodi som var trivsam och som två kunde spela, han log vänligt mot henne. Inte så där som tidigare när han flörtat med henne när de var själva utan mer vänskapligt och lugnande så hon satte sina händer mot tangenterna och snart var de mitt i en vacker pianoduett. Cher och Li Wang gick och satte sig i en soffa som stod i närheten och så satt de där och lyssnade. Vanja var medveten om Tors närvaro och lukten utav honom, det var något oemotståndligt attraktivt med honom som fick hennes hjärta att slå hårdare. Men hon försökte att inte tänka på det nu och det kändes behagligt och lugnande att höra musiken från pianot. Vanja och Tor spelade många melodier i flera timmar, plötsligt hade det blivit kväll och månen tog form på himlavalvet och gav ett vackert sken ifrån sig in genom de stora fönstren.

Li Wang och Cher reste sig och Vanja och Tor slutade spela.

"Vanja, du är fantastisk, det var underbart att höra dig spela. Om ni vill så fortsätter vi rundturen inuti palatset och sedan ska vi äta en lättare middag." Li Wang tittade på sällskapet och alla nickade och ville gärna gå vidare.

De gick ut från salen och kom till en lång korridor med en röd vacker matta som bredde ut sig hela vägen. På väggarna hängde vackra porträtt av Li Wangs förfäder med en guldram klädd runt sig. En behaglig belysning sken upp i hela korridoren som gjorde att man gärna ville stanna där och titta på porträtten. Li Wang berättade historier om sina förfäder och deras hjälteinsatser i livet. Men plötsligt såg han sorgsen ut, Vanja trodde att det berodde på Yen. Han blev tyst och de gick en bit framåt i korridoren som verkade vara hur lång som helst. Längre fram stod en vakt utanför en dörr och Li Wang bad Vanja, Cher och Tor vänta utanför och så gick han in i rummet. De kunde höra hur Li Wang talade med Yen därinne men rösterna hördes lågt så de lutade sig mot dörren för att tjuvlyssna. Vakten som stått där tidigare hade också gått in i rummet så det var bara de tre där och alla var lika nyfikna på vad som sades, de lutade sig med örat mot dörren. "Varför Yen? Vad har jag gjort för fel?" De hörde tydligt Li Wangs frågor till Yen. "Du fanns aldrig där så jag försökte styra upp saker och ge alla order och jag sa att det var din vilja. För din skull. Undersåten ska tyglas om man vill ha makt över dem. Du borde tacka mig! Men jag visste att du inte skulle förstå eller göra det så då sökte jag andra som uppskattade mig mer. Emi lärde mig hur man ska ta sig fram i livet." De kunde höra genom dörren att Yen ville såra Li Wang och få honom ur balans. Vanja tyckte verkligen synd om Li Wang. "Men Yen en ledare ser inte personalen som sin undersåte eller någon annan, de ska behandlas rättvist. Och det du gjorde mot dina egna män kan jag inte förstå, du måste veta att det är fel att döda andra människor. Jag har stängt staden för att skapa fred och du har skapat osämja och konflikter bakom min rygg. Hur många oskyldiga har mist livet för dina händer?" Li Wang lät sorgsen när han talade. "Jag har inte dödat någon annan än de två männen för att jag fick en konstig bild av att de hade våldfört sig på Vanja, bilden hemsöker mig. Jag är inte rädd om henne men det var mardrömmen som spelades upp framför mig som gjorde att jag sköt." Yen blev tyst för in i rummet klev Cher.

"Inte dödat fler? Du ljuger som vanligt! Mina föräldrar då?" Cher tittade argt på Yen. Li Wang ryckte till när Cher kastade upp dörren och anklagade Yen.

"Jag hade inget med trafikolyckan att göra utan ville bara skrämma dig. Jag fick reda på var Vanja bodde långt innan den men när dina föräldrar var med om olyckan så drog jag nytta av att hota dig. Jag skickade någon som tog henne hit för far har ju skrivit hela staden på henne! Tror du inte jag vet att hon står som arvinge i ditt testamente! Jag trodde att det var bättre att hon var här när hon skulle ärva dig och att du inte visste om var hon var så jag kunde ta del av det smidigt och enkelt. Och det kändes tillfredsställande att tukta henne när hon jobbade på köpcentret och att vara hennes chef. Men när hon försökte rymma så tappade jag tålamodet och nu orkar jag inte bry mig mer. Men far du ska veta att min kompanjon Emi kommer inte att bli glad när han får höra att jag inte ärver något."

"Yen, vad får dig att tro att Vanja står som arvinge?" Li Wang tittade på Yen.

"Spela inte dum, jag får alltid reda på allt. Jag vet till och med hur Cher lyckades få ut Vanja från staden fast ingen tar sig härifrån. Förutom dina närmaste arbetare. Men jag har inte tid med er mer så du måste låta mig gå härifrån nu, Emi väntar, vi har ett färdigt penicillin som ska säljas. Tack Cher för att du lånat ut en sådan duktig professor och en läkare." Yen log elakt mot henne.

"Du skulle bara våga kröka ett hår på dem!" Cher tog ett steg mot Yen.

"Jag skulle aldrig göra det men vem vet vad Emi eller de andra skulle kunna göra? Vad har jag sagt till dig, Cher om det inte vore för mig så skulle ni vara döda nu, det gäller dig med far. Du vet inget om vad som byggts upp bakom din rygg i den här staden. Jag må vara galen och kanske hatar Vanja men jag har mina skäl, hon får och jag ger!" Yen vände blicken mot Vanja när han sa hennes namn och tittade argt på henne. "Är du nöjd nu?" Skrek han. Vanja som stod i dörröppningen hoppade till, Tor stod bredvid henne och satte handen bakom hennes rygg för att ge henne stöd.

"Tyst med dig! Varför går du inte bara!" Cher pekade mot dörren. Sedan tittade hon på Li Wang som nickade mot henne.

"Jag är ledsen för hur du känner dig Yen och om jag kunde skulle allt vara annorlunda, men tiden går inte att vrida tillbaks. Jag håller dig inte som fången." Li Wang såg sorgset på Yen. Yen började gå mot dörröppningen och Tor ställde sig snabbt framför Vanja som beskydd. Yen stannade upp och tittade på Tor.

"Skydda henne du, det lär hon behöva! Det finns de som hatar henne mer än vad jag gör, så går det när man har för mycket pengar och nyheten sprids vem som ärver staden och palatset."

"Yen! Du får inte sprida ut det! Då låter jag dig inte gå! Vakt, håll honom!" Li Wang tittade på Yen, Yen tittade tillbaka på Li Wang och flinade ett elakt flin, sedan sträckte han fram sina händer. "Vad ska du göra? Sätta handklovar?" Flinet på Yen övergick till ett elakt skratt. "Far, det är redan gjort, jag har meddelat Emi när Vanja rymde att hon står som arvinge till mycket av dina tillgångar. Det var han som försökte spränga Vanja när Tor och hon flydde ned i tunnlarna fast jag sa till honom att hon skulle fångas levande. Jag hade tänkt att vi skulle gifta oss för då skulle jag få en del av arvet men som jag sa tidigare så bryr jag mig inte mer om att smida sådana planer."

De hörde ett jetplan ovanför palatset som körde snabbt förbi taket. Planet körde så pass nära att de kunde känna vibrationen där de stod och höra ett kraftigt dån från de virvlande tryck stötarna som for genom luften när planet passerat. Samtidigt hörde de ett stort fordon som körde längre bort på vägen, Li Wang tittade på Yen.

"Far, det är Emi som kommer för att hämta mig. Om du låter mig gå nu så slipper du få dit palats sönderbombat." Yen böjde sig mot sin Li Wang och viskade lågt. "Emi avlyssnar varje steg du tar." Yen tittade på honom, Li Wang trodde att Yen ljög, han gjorde det allt för ofta. Yen hade hamnat i helt fel sällskap och var fast där, hans enda sätt att överleva bland dem var att vara som dem, tänkte Li Wang. Eller? Så var det bara hans önskan och egentligen kanske Yen var huvudmannen bakom de onda gärningarna som hände. Li Wang hade burit på en hemlighet om Yen som han inte sagt till någon men ikväll måste han tala om den till Cher och Vanja. Li Wang hade missat allt vad som skedde i staden, han hade blundat för hårt och trott att det var en fredlig stad och hoppats allt för mycket på en förändring hos Yen men det var innan han fick veta att Emi var vid liv.

"Du är fri att gå men vi ska ses snart så jag får ta del av penicillinet som du skapat. Jag ska öppna stadens gränser men jag bestämmer ändå över vad som får fraktas ut från den och säljas.

"Jag ska prata med Emi." Yen gick i väg och Li Wang följde efter honom för att släppa ut honom genom grindarna.

Vanja stod kvar tyst bakom Tor som vände sig om mot henne och gav henne en kram, varför kramade han henne nu? Såg hon ut att behöva det? Cher såg fundersam och trött ut, hon gick och satte sig ned i en fåtölj som stod i ett utav hörnen. Tor fortsatte att hålla om Vanja och stryka henne på ryggen lugnande, plötsligt blev Vanja medveten om att hon skakade i benen och att tårar rann ned på hennes kind. "Vanja, det kommer att bli bra." Tor tittade på henne och torkade bort hennes tårar, han böjde sig framåt och gav hennes kind en puss.

"Tor, lek inte med Vanjas känslor." Cher hade suttit och funderat på annat en kort stund men hon tittade nu på honom bestämt.

"Det gör jag inte." Tor lät oskyldig.

"Direkt Li Wang gick så passa du på."

"Jag?" Han försökte låta oskyldig. "Vanja, Cher har fel, du vet att det slår gnistor om oss och jag tycker om dig."

"Vi fortsätter rundturen nu." Cher ställde sig upp och gick fram till Vanja och tog hennes arm i sin. Cher förde Vanja ut ur rummet så Tor hamnade bakom dem. Hon gick ganska snabbt och stannade till vid en bred trappa. "Tor är en snäll man men tyvärr också en charmör så vem vet hur seriös han är? Man ska inte låta en sådan man komma för nära en men tyvärr så måste han stanna i palatset några dagar för det är svårt att få tag på bättre livvakter."

"Livvakter?" Vanja tittade på sin mor Cher.

"Li Wang har bestämt att Tor ska vara din livvakt, Li Wang påstår att Tor har jobbat som det tidigare och är en av de bästa. Jag är emot det men tyvärr så har han fått för sig att du behöver det och hans beslut är lag."

"Cher! Jag kan inte vara någons livvakt." Tor tittade på dem.

"Jag behöver ingen livvakt, varför skulle jag behöva det?" Vanja förstod inte varför hon skulle behöva det. Inte inne i palatset i alla fall. Li Wang kom dem till mötes, de befann sig fortfarande bredvid den breda trappan som ledde upp till övervåningen.

"Vanja ditt liv är i fara och det är mitt fel, jag skulle kanske inte ha skrivit hela arvet på dig. Men jag har ju inte vetat om vad som händer i staden förrän idag."

"Varför har du inte sagt något till mig om arvet och när skrev du det på Vanja?" Cher såg upprört på Li Wang.

"Jag skrev det på henne när hon var två år och borde verkligen ha sagt något till dig då men ögonblicket kom aldrig."

"Det måste vara därför Yen varit så arg på henne, han måste ha sett dina papper redan då."

"Kanske, jag borde inte ha gjort det för det har skapat så mycket osämja. Men jag vill att Vanja ska styra staden i framtiden och ville det då. Du kommer att behöva den bäste livvakten och jag har tagit beslut över er, det måste bli Tor.